Jösses vilket gräl och tjafs det är på mina sambos i mellan åt. Ibland så blir man nästan lite rädd. Om inte annat så är det små jobbigt att veta av att dom håller på och tjafsar och grälar. Men ändå svårt att veta vad man ska göra och ta sig till i dessa situationer. Som mamma vill man ju hjälpa till och stötta. Jag som alltid varit en orolig hönsmamma. Så känns det lite svårt. Men är man i den åldern som hon är i så är man mellan barn / tonåring / vuxen. Men hon är oerhört klok dotter och det är jag enormt glad över.

Men i mellan åt så känner man sig så hjälplös då man inte vet vad man ska göra. Men jag kan väll bara finnas som stöd. Och ge tips och råd och bara finnas till nu mer. Medans hon försöker utforska världen mer och mer på egna ben genom att försöka lära och leva vuxen livet mer och mer. Givetvis en stor rädsla för en mamma. Men hon måste ju självklart få utforska vad som även är rätt och fel för hennes del. Men i bland blir man lite bekymrad.

Detta ämne Svartsjuka!!
Är då Aldrig lätt.
Jo tack för det vet jag själv. Och det värsta är det kan förstöra så otroligt mycket längst änns väg.
Både genom att vara svartsjuk själv men även att ha någon annan som är svartsjuk.
Jag tror oftast så erkänner man inte för sig själv att man är det. Men det som brukar få mig svartsjuk är nog att jag är så otroligt rädd för att missta den jag älskar så innerligen mycket när jag väl är kär eller förälskad av mig. Och då tappar jag nog själv tillit och förtroende både för mig själv och för den respektive. Men om man varit med om att ha blivit bränd och sårad av en massa otroheter och lögner och svek så kanske det inte är konstigt.
Men något jag lärt mig av. Är att man kan ALDRIG äga någon annan. Trots att man lever i ett förhållande eller vänskap. Ibland så önskar man väll det men är helt omöjligt.
Jag trodde det var en guld av gröna skogar när jag var en gång gift. Men så är inte fallet jämt.
Men som sagt svartsjuka och otrohet och lögner och svek kan skada så otroligt mycket.
En svartsjuk är oftast så att man försöker binda tag i den andra personen så den andra inte får göra lika mycket som förr.
Skrämmande men sant.
När jag är svartsjuk försöker jag tänka på alla dessa moment som jag lärt mig själv av mina förhållanden och svartsjukor jag har haft. Men det är otroligt svårt. Vart går gränserna i svartsjuka och hur mycket ska man acceptera och respektera i sådant. När får det liksom vara nog i ett förhållande.
Och vad gör man för att rädda ett svartsjukt förhållande?.

På så sätt är det underbart fantastiskt att bara vara singel och fri och bara kunna få ta hand om sig själv. Med att kunna få göra precis som man vill och när man vill. Och vara med vilka man vill utan att eventuellt sårar någon annan på så sätt.
Som sagt min tilllit och förtroende är ju inte den bästa just nu efter så mycket som har hänt mig.
Så på så sätt måste jag få ta den här delen av mitt liv att jobba med mig själv. Dessutom så känner jag att mina känslor är typ bort flygna. Men sen så är det väll kanske även så att jag inte ännu åter igen har funnit någon som stämmer överens med min kemi och intresse och känslor. Så att rätta gnistan åter uppstått igen. Men men den kommer väll sakta men säkert åter vända får man väll hoppas på. I väntan på det så gör jag så här. ?

Tidigare idag så åkte jag iväg med min Älskling Pälskling för att geocacha lite. Meningen var väll handla lite men vart inte riktigt så då jag fick ett äckel på 69 år efter mig. Och mörk som satan är han. Och kan knappt någon svenska eller förstår. Så det är drygt då han i mellan åt försöker förfölja mig. Fick springa av bussen i sista sekund för att inte få honom efter mig.
Men var skönt med lite promenad på annat ställe åter igen. Lyckades få 2 stycken. Tänkte jag skulle besökt min älskade vän på vägen hem också. Men hon var tydligen tvungen att åka in till förlossningen. Så frågan är hur det gått för henne eller dom. Är så spännande för snart är det dags om det inte är så att hon redan har kommit. Måste ringa eller skriva i morgon och kolla upp läget. Nu börjar det bli snart dags att försöka sova åter igen. För det gör ju nu vissa andra i mitt boende nu. Så är väll bara jag kvar nu. Men nu har jag i alla fall fått skrivit av mig en del och ventilerat av mig lite.
Puss och Kram på er alla ??

Så otroligt sann låt!!

Känner igen mig så jäkla mycket i denna text. 

Och jösses så märkligt. Är som någon har gått upp i rök. För varken ett ljud har man hört eller några svar när man har skrivit. Helt bara så där liksom.

Innan dess så kändes det som vi var rätt bra vänner då hen kom över två gånger och hälsade på. Men helt plötsligt så blir man tyst som en mus.

Men i försig inte jag som går miste om vänner.

Jag menar hen värkar ju ha det bra med dom hen har runt sig. Och lite så är man nog skyldig själv. Men hen inser inte det hela själv. Mycket märkligt i alla fall.