Hjälp hur ska man göra!!
Mina tankar rullar

Asså så svårt det är....

Jag berättade ju tidigare att mamma min och min syster och bonus pappa tycker att jag borde byta hund till något lite mindre ras. Som inte äter lika mycket och som är mer lätt hanterlig som inte väger så mycket och drar och hoppar med mera. Och sen tänker dom på allergi och astman. Och i fall jag behöver hundvakt i bland. Som exempelvis i fall man åker till sjukhuset eller ska resa bort ibland. För nu tycker dom att James är för stor och som väger för mycket och drar. Och lite svår hanterlig ras. Men han är ju ändå en unghund fortfarande upp till 2 eller 3 år. Dom tror att jag inte har råd med mat osovidare till honom. Dom menar på ju mindre hund desstå mindre mat och mer lätt hanterligare.

Och dom menar på i fall mina syskonbarns pappa tar över honom så kommer jag fortfarande få möjlighet att träffa honom. Men jag måste fråga dig om tips och råd tanken på du som är mer utomstående. Men sen tanken på det där med Yra så är det ju så var vi på olika sidor om hennes avlivning och dom hade ingen medkänsla kändes det som. Tanken på att det var ju jag som i stort sätt levde med Yra dag som natt. Och hade med mig henne i stort sätt överallt i 9 års tid. Så därför betyde ju hon otroligt mycket för mig och jag ville göra det som kändes rätt för oss i slut skedet efter som jag kände att en skjutning kändes för grymt. Men kanske det snabbaste. Men ändå så fick jag och Ronja chansen att säga farväl av henne på ett nära sätt och vara med henne in i det sista trots att det kanske var stressig process för Yra. Men hon fick ändå vandra vidare utan fortsatt smärta. Trots att det är svårt att det är svårt att gå skilda vägar.
Men jag vet inte om dom riktigt förstår det hela med James heller?. Dom tror säkert att han kommer vara en skit jobbig hund hela sitt liv. Men jag tycker han har blivit lugnare med mig än vad han var för bara några månader sedan. Visst han är fortfarande väldigt stor och han kan få för sig att dra till fortfarande i mellan åt så man är ju tvungen att vara berädd. Små hoppig fortfarande men värsta bitandet har ju gått över. Men visst när han försöker berätta något så kan det bli att han försöker nafsa eller bita. Men tycker han blivit mycket bättre och lyssnar bättre sen jag skaffa styp halsbandet.
Men som sagt är enormt svårt beslut. Jag behöver få lite tips och råd från andra gällande detta innan man tar beslut.
Jag älskar ju honom och det är ju jag som lärt han grunderna i uppfostran hittills. Och en hunds liv är ju något man lär ju sig själv något nytt varje dag och även hunden. Och det är ju alltid jobbiga dagar även med hundar. Men även så är det ju att man har väldigt bra dagar tillsammans också. Dom ger så mycket glädje och skratt och sällskap och kärlek och tröst.
Men sen är det ju även om jag skulle byta hund så hur är det om man skaffar ny och mindre. Hur är nästa individ liksom.
Och sen funderar man vad menas med mindre 20 kg eller ännu mindre liksom.
Asså det känns så extremt svårt.
Vill på samma gång inte göra mig av med James.
Men på samma gång skulle det vara skönt med mindre.
Men det är ju det när man redan bundit sig.
Men det bästa om nu syskonbarnens pappa skulle ta honom så vet jag att jag i alla fall kommer träffa honom fortfarande. Men ändå så skulle det vara svårt att skiljas.
Och Ronja menar på att vad sjutton man säljer ju inte sina barn eller byter ut sina barn. Och det har hon helt rätt i. Och James är ju som mitt barn och min lilla pälskling/älskling.
Tankarna rullar som ett hamster hjul.
Men jag vill inte förhasta mig.
Men jag sa även till ena föräldern att vad sjutton jag är inte den som vill begära barnvakt eller hundvakt eller hjälp. Jag är den som vill försöka klara mig själv så mycket som möjligt.
Men visst skulle bli lite svårt om man skulle behöva hundvakt vid rese tillfälle i bland eller sjukhus vistelser.
Men ändå inget jag planerar att ha ofta. Men dom har ju lite rätt där.
Och visst jag är lite rädd att dom som inte är så vana med stora och starka hundar och som är ovan med såna hundar inte ska gå ut med honom.
Så därför vågar man inte tillåta mina föräldrar gå ut med honom i risk på att dom kan ramla och göra sig illa. Men på samma gång så känns det som det är ju mitt ansvar och inte andras.
Men visst ibland kan det vara bra med att få lite hund hjälp i bland av andra.
Men råd och tips godtas gärna.
Från en förvirrad Kim

Min lilla bebis tänk att det skiljer 1 år i mellan bilderna.

Idag har jag känt av pollen allergin med snuva och andning. Men annars har denna säsong av pollen varit rätt skonsam för mig trots höga halter. Annars så doftar grönskan väldigt gott trots dofterna har varit starka idag.

Dagen har annars varit rätt okej trots lite märklig. Träffa nämligen på en viss person idag som behövde lite hjälp idag. Så idag tjänade jag 500kr för detta. Men det var det ändå värt tsnken på den sveda och värk han givit mig tidigare.

Känns lite som denna person är något krävade. Jag vet inte om person kemin är så jätte jätte bra i mellan oss så bra i mellan åt. Men känner personen inte i frågan så bra ännu. Men har varit ett par gånger som man bestämt träff så har han inte dygt upp och det har gjort mig irriterad. Men jag lovade att hjälpa till idag så då gör jag det.

Men i bland känns det som vad är sant som denna person pratar om. Tanken på att min tillit och förtroende är inte den starkaste sida från mig just nu. Så är jag rätt avvaktande och försiktig av mig.

Får se om vi fortsätter kontakten lika insentivt som tidigare. Men jag tror dock inte på att det kommer leda till något mer än bara vänskap. Känner absolut inga kärleks vibbar i alla fall.

Nej snart så är det dags för sista kvälls promenaden kring huset. Sen försöka sova igen.

Kram till er alla

Så där ja. Nu har man äntligen gjort denna CT röntgen på hjärtat. Det var otäckt. Men det gick tillslut bra. Trots att man var orolig och mådde illa. Men nu är det gjort i alla fall. Och hoppas givetvis på att det kommer se bra ut. Trots att man går och oroar sig ibland. Men rätt hemskt med hjärtklappning och extra hårt slag ibland. Men förmodligen kommer väll ett svar snart.
Efter läkar besöket så vart det handla mat och sen vart det hem till min lilla pälskling för att gå promenad innan jag tog mig en powernap ett tag. Sen har jag tagit hand om disk och försökt tagit bort hundhår på lakan för att för bereda lite inför morgon dagens 20 års kalas.
Och idag är det 1 helt år jag haft min lilla pälskling. Vad tiden går fort. Så är det jag gjort idag. Förra Söndagen så var jag på minnes dag i kyrkan och sen vart det lite grott krypning I en barndoms grotta. Och självklart var man tvungen att prova att gå ner i grottan. Men jösses vilken tränings värk jag fick efter det. För jag tog väll i med muskler jag inte använt på jätte jätte länge. Så först nu som det börjar kännas bättre i musklerna. Få se om det blir något besök vid jobbet i morgon eller om jag blir hemma och försöker ta helt nya tag nästa vecka istället. Det får dagen åter visa i morgon.
Nej nu ska jag lyssna vidare på laxton podden innan det är dags att gå ut en sista tur med pälsklingen. Kram Kram till er alla.

Hatar min MBD är en äldre diagnos inom barn- och ungdomspsykiatrin. Dess närmaste moderna motsvarighet är ADHD. Diagnosen MBD. Blir som sagt så oerhört trött av en dags aktiviteter och massa intryck så jag är tvungen att stanna upp mig själv för att åter igen kunna få energi tillbaka igen. Men nu känns det som jag ännu mer trött än vanligt. Så jag funderar på i fall om det har med pollen att göra som jag blir så slut i kropp och själ. Igår var jag ut till mina föräldrar och det vart håll i gång bland barn, hundar och alla andra där ute. Inklusive buss resandet. Hatar min trötthet. Men annars har påsken varit lugn och skön. Njutit av sol och värme och myror och tusselagon som vår tecken. Snart blir det att försöka att sova igen. Så går jag ut tidigare i morgon med hunden istället för senare i natt. Puss och Kram på er i morgon är det en annan dag påsk

Shit idag känns det lite som jag har ångest för igår kväll. Känns som ett rent April skämt. I efterhand så känns det som jag hellre kunnat stannat hemma istället för att gått ut. Men efter som hen ville träffa mig så tänkte jag att det kanske vore värt ett försök och en träff. Men i efterhand känns det som en värdelös träff. I tanken på personen i frågan var ju klapp kanon full när hen kom in till stan. Och inte nog med det. Hen bad mig gå och handla i baren åt hen. Och medans jag går så passar hen på att norpa av mitt glas utan lov. Bra dålig stil. Känns som hen var väldigt snål. Och tog för givet och sa en massa konstiga saker. Hen formulera allt till som om allt var mitt fel och jag sa fel ord med mera. Så nej det kändes som en värdelös träff. Sen dessutom så när folk blir för på flygna så väljer jag istället att fly eller rymma istället för att ta itur med problemet. Kanske dumt av mig. Men ibland känns det som vissa människor inte riktigt förstår att nej jag vill inte. Utan bara kör på vidare och tjatar och tjatar. Sen dessutom så försöker andra bjuda hem sig själva hem till mig och jag känner nej det vill inte jag förens jag känner personen ordentligt. Och efter misshandel och oaktsam våldtäkt i bagaget så blir man mer på sin vakt. Man har liksom inte samma tillit och förtroende längre. Så på så sätt kanske jag även tar till flykt då man känner att det blir för på tränade. Men varför ångesten krypit på idag. Är nog för jag känner att jag smet undan utan att säga vart jag tog vägen. För två personer också. Men när det känns som oförståliga människor så blir det lätt så här istället. Men på samma gång kanske jag gjorde rätt för mig eget bästa. Men i tanken så känner jag mig dum som gjort som jag gjort och på så sätt ångest över mina fel steg och val. Har inte orkat slagit igång wifi eller Mobil datan på min andra mobil. Men lär ju ploppa upp massor när jag väl slår i gång den igen. Är rätt skönt att inte vara mottaglig över internet konstant. Man får ett visst annat lung utan sociala medier och sajter som man oftast som människa nu mer är online via dagligen. Men ibland kan det vara skönt att bara slå på flygplansläget och bara njuta av natur och annat lungn. Och bara slå bort allt för en stund. Och idag är det sån dag för mig. Är skönt att kunna blogga av sig i lilla dagboken för att kunna lätta på hjärtat av det som tynger ner änns egna tankar.

Detta är exakt jag. Men är kanske. Självklart då jag lever med ADHD, MBD, INTELLEKTUELLT FUNKTIONSNEDSÄTTNING, LINDRIG UTVECKLINGSSTÖRNING. Vet igenligen inte vad det är jag har nu mer tanken på att dom ändrar dessa namn konstant. Men som yngre fick jag uträtt MBD som är som ADHD/DAMP.
Nej nu ska jag försöka passa på att vila en sväng innan jag ska ut och rasta hunden åter igen och även hänga tvätt. Kram till er alla och ha en fortsatt bra dag.

01.11 Efter en ute kväll då man försökte ha rolig kväll i kväll. Men känns som det vart helt annat än vad jag tänk mig. Den som frågade i fall om jag skulle hänga med ut kom ju för sjutton full ner på stan för att umgås med mig. Jösses var inte riktigt det jag hade för väntat mig av. Och den personen fick jag dras med ett tag. Inte råga på det så hällde han över min öl i hans glas. Jäkla fräkt gjort då han själv har mer pengar än mig. Men men gråter inte för det. Men man lär sig vilka man ska vara mer försiktig med. Och han på står sig blivit kär i mig. Inte nog med det så trodde jag nästa människa kunde rädda mig lite ur det jobba. Men han var lika på flugen och ville följa med hem till mig. Vad är felet. Jag är inte mogen för att bjuda hem någon ännu. Och jag är inte mogen för förhållande känns det som. Då jag själv inte känner av att jag har några könslor till och för någon. Inte nog med det utan jag känner jag har ingen direkt tilllit och förtroende efter allt som jag gått igenom. Läskigt men sant. Men jag börjar förstå hur jobbigt det är att ha någon springandes efter sig som är förälskad eller kär i än. Fast man inte vill. Vet inte hur jag ska göra. Men känns lite som om jag ska försöka göra en lista på bra och dåliga saker jag ska värdesätta och ska värdesätta mindre för att kunna må bra. Just nu känner jag mig totalt ut körd av alla imtryck och allt alla andra vill gällande mig. På så sätt drar jag till flykt vägen och rymmer när det blir för jobbigt. Och det är inget illa menat. Är mer för att skydda mig själv mot allt som känns jobbigt. Nej nu ska jag försöka göra som min Älskling gör. God natt

Idag lyckades jag komma iväg till jobbet en sväng. Bra kämpat av mig. Tog samma buss som min dotter. Då hon sovit över hos mig mellan Tisdag och Onsdag för att komma över och umgås med sin mamma ett tag. Det vart att hon gjorde slingor på mig och blekte och färgade sitt egna hår. Sen tittade vi på film efter maten och färgning av håret på oss båda. Var jätte mysigt att få ha henne här hemma ett tag. Man saknar kvalitets tiden med henne. Så man får njuta av dom tillfällen man får tillsammans med henne nu mer. Min älskade dotter som snart blir 20 och även tar studenten. Vart tog tiden vägen igenligen. På jobbet gick det så där. Tyckte det gick åt pip svängen idag då en del saker gick fel. Men men det kan som sagt inte jämt gå bra. Sen trodde jag att jag glömt eller tappat mina nycklar idag. Men som tur låg dom i fickan på tröjan innanför min jacka så det var tur. Men annars känns det som dagen varit bra. Min bebis kille har sköt sig rätt bra idag så det har varit bra. Även han kanske håller på och mognar och lär sig lite mer. Men vissa dagar kan vara förfärligt jobbiga med honom min älskade vackra kille. Men även där så kan ju inte varje dag vara den andra lik. Nu försöka sova god natt och Kram